iNSEKTER

- insekter/ text och bilder
Om du letar efter någon särskild insekt hittar du den enklast genom att söka bland de cirka 450 arter insekter som finns beskrivna (foton och text) på www.entomologi.se. [till insekterna hör vanliga småkryp som till exempel nyckelpigor, humlor,fjärilar, getingar och blinningar.]
Spindlar är inte insekter utan hör till spindeldjuren. Till spindeldjuren hör också fästingarna.
↓ mer om iNSEKTER
(Större text? Håll ner CTRL och scrolla.)

(Understrukna ord leder till sidor med text om och bilder på de insekter som nämns.)
[till insekterna hör vanliga småkryp som till exempel nyckelpigor, humlor och fjärilar.]

VARiFRÅN KOMMER ORDET iNSEKT?
Ordet insekter, eller iNSECTA - den vetenskapliga beteckningen på klassen - kommer från latinets insectum med ursprunglig betydelse något inskuret och syftar på insekternas tydligt uppdelade kropp. Ordet entomologi - läran om insekterna - kommer från grekiskans entomos som betyder "skuren i bitar" och logos som betyder ord.

VAD ÄR TYPiSKT FÖR iNSEKTER?
De flesta insekter har som fullbildade sex ben (till skillnad från bland annat spindlar, fästingar och andra spindeldjur (som har åtta) och gråsuggor (som har 14 som fullbildade)) och är alltså sexfotingar eller hexapoda. Ordet hexapoda kommer också från grekiskan: 'ex (hex)=sex och pous=fot (ordstam: pod). Som fullbildade (larverna ser som regel helt annorlunda ut, se t.ex. bred trollslända) har insekterna en kropp som består av tre (mer eller mindre tydligt) avskilda delar: huvud, mellankropp och bakkropp (caput,thorax och abdomen). Som fullbildade har de flesta insekter också oftast ett eller två par vingar. Tvåvingar (och dit hör t.ex. vanliga husflugor, bromsar (t.ex. regnbroms och blinning), harkrankar och myggor) har bara ett par vingar. Hos en del insekter är det bara de fullbildade hannarna som har vingar (t.ex. en del arter inom fjärilsgruppen mätare och lysmaskar (som inte är några maskar utan hör till insektsgruppen skalbaggar)).

Insekterna utgör omkring 80% av alla kända land- och sötvattenlevande djurarter.

HUR STORA iNSEKTER FiNNS DET?
Det finns insekter med en kroppslängd av bara någon tiondels millimeter. Till de längsta hör vandrande pinnar som kan bli ca 30 cm långa. En gång i tiden fanns det trollsländor med ett vingspann om ca 70 cm!

iNSEKTER: MORFOLOGi

(när det gäller de flesta andra djurarter använder man inte ordet morfologi utan ANATOMi)

TRE TYDLiGT ÅTSKiLDA KROPPSDELAR
Som fullvuxna (imagines) har de flesta insekter tre tydligt åtskilda kroppsdelar:

huvud (caput)
mellankropp (thorax)
bakkropp (abdomen)

BiLDViSNING: iNSEKTER: morfologi (eller klicka på "iNSEKTERS MORFOLOGI" när sidan laddats; för muspekaren över orden så markeras den delen på fotot).

insekter: sex ben

De flesta fullbildade insekter har tre par gångben som utgår från mellankropppen. Hos en del insekter, som till exempel vattenskorpionerna (2 arter i Sverige, hör till skinnbaggarna) är frambenen omvandlade till gripredskap. Andra insekter som lever i vatten, t.ex. dykare (som hör till skalbaggarna), har ben som fungerar som simredskap. Åter andra, som t.ex. tordyvlar och dödgrävare (som också de hör till skalbaggarna) har framben som lämpar sig väl att gräva med.

Vårtbitarna har sina öron på frambenen. Mer om vårtbitare och gräshoppor och bilder på öronen.

& vingar

De flesta insekter har som fullbildade dessutom ett eller två par vingar. Framvingarna är fästa på insekternas mellersta mellankroppssegment, bakvingarna på det tredje och sista.

Vingarna ser olika ut hos olika insekter. Hos insekter som flugor och myggor (tvåvingar) är det bakre vingparet ombildat till ett par svängkolvar, hos vridvingarna är det istället det främre vingparet som ersatts av ett par svängkolvar, hos skalbaggarna är framvingarna mer eller mindre hårda och fungerar som täckvingar (titta på en nyckelpiga eller en tordyvel som slår upp täckvingarna för att flyga) och hos insekter som bärfisar och skräddare (båda familjer inom insektsordningen skinnbaggar) är inre hälften av framvingarna läderartad medan den yttre består av ett tunt membran (bild finns på första sidan om skinnbaggar)

Tvestjärtar viker ihop sina stora flygvingar till ett litet paket som nästan helt döljs under ett par små, läderartade täckvingar. Även kortvingarna (som hör till skalbaggarna) viker in sina flygvingar under de korta täckvingarna.

Hos många insekter är fram- och bakvingar sammankopplade med en liten "hakanordning"och båda vingarna rörs samtidigt och i samma riktning. Andra insekter som t ex trollsländorna kan tack vare speciella vingmuskler röra sina fram- och bakvingar oberoende av varandra.

En del insekter, t.ex. silverfiskar och hoppstjärtar, saknar vingar. Det finns också en del fjärilar och skalbaggar (honor) som saknar flygvingar.

huvud - caput

Insekter har ett huvud som består av flera sammanväxta segment. På huvudet sitter normalt

antenner
ögon - fasettögon och/eller oceller
mundelar

huvud: antenner

Insekternas antenner kan se ut på många olika sätt, trådlika, klubblika, kamlika, fjäderlika eller plymartade till exempel. En del insekter, som till exempel skalbaggarna ollonborrar (bild på kastanjeborre) och den vanliga tordyveln, har en "knippe blad" i spetsen av sina antenner.

En del insekter, som till exempel vårtbitare och gräshoppor, har sina antenner placerade på fronsen (i pannan), andra har sina vid sidan av munskölden (clypeus). Hos de flesta vivlar (en grupp skalbaggar) sitter antennerna mitt på det långa snytet.
På insekternas antenner finns bland annat känsel-, doft- och smakorgan. Bl a fjärilar använder sina antenner till att dofta sig fram i tillvaron; det finns fjärilar som kan uppfatta svaga dofter på flera kilometers avstånd.

De olika sinnesorgan som finns på insekters antenner sitter oftast i små hår på antennernas yta. Flest hårstrån används av luktsinnet; det kan finnas tiotusentals på en enda antenn.

huvud: ögon

Många insekter har både två sammansatta fasettögon och 1-3 punktögon (oceller) som ofta är placerade mellan fasettögonen. Hos de egentliga trollsländorna, som hör till de insekter som ser bäst, kan fasettögonen bestå av upp till 30 000 enskilda fasetter (ommatider).

huvud: mun

Insekters munnar består av flera delar:

överläpp (labrum)
ett par överkäkar (mandibler)
ett par underkäkar (maxiller)
underläpp (labium)

På insekternas underkäkar och underläpp sitter normalt ett par ledade, oftast trådlika, palper (maxillärpalper och labialpalper). På palperna sitter normalt insektens smaksinne.
Hos insekter med bitande mundelar som till exempel trollsländor, skalbaggar och gräshoppor kan man tydligt urskilja dessa mundelar medan de hos andra inskter med sugande/stickande mundelar har ombildats och vuxit samman till sugrör mm. Jämför till exempel käkarna hos en skalbagge och sugröret hos skinnbaggar, flugor - myggor (tvåvingar) och fjärilar.

Urinsekterna hoppstjärtar (COLLEMBOLA), trevfotingar (PROTURA) och larvborstsvansar (DiPLURA) har sina mundelar placerade inne i huvudet och kallas entognatha. (etymologi: entognatha)

mellankropp (thorax)

Insekters mellankropp kan delas in i tre delar

prothorax (närmast huvudet)
mesothorax
metathorax (närmast bakkroppen)

Hos de insekter som har två par vingar sitter det främre paret på mesothorax och det bakre på metathorax. En del insekter, som till exempel flugor, har endast ett par vingar.

Det finns insekter - bl a guldögonslända - som har hörselorgan på vingarna.

De flesta insekter har tre par gångben. Frambenen utgår från insektens prothorax, det mellersta benparet utgår från mesothorax och bakbenen från metathorax.

bakkropp (abdomen)

Insekter har en bakkropp (abdomen) som består av flera rörliga segment, där vart och ett är försett med en ryggplåt (tergit) och en bukplåt (sternit). Mellan dessa kitinplåtar är huden tunn och elastisk. Titta till exempel på en mätt och blodfylld mygghona (BiLD).

Hos många insekter, till exempel gräshoppor och trollsländor, är de flesta andningshålen, spiraklerna, där andningsrören, trakéerna, mynnar, placerade längs bakkroppens sidor. (bild) (Andra småkryp, som till exempel fästingar, har liknande andningshål på bakkroppen. Så här ser ett av fästingarnas andningshål ut.

Tvestjärtar har en "tång" i bakkroppsspetsen, den bildas av två cerci som också finns hos insekter som silverfiskar och dagsländor.

En del insekter har under larvstadiet i vatten trakégälar på bakkroppens sidor. Flicksländelarven har tre bladformade gälar i bakkroppsspetsen.

Och så finns det faktiskt insekter som har öron på bakkroppen! Hos gräshopporna sitter hörselorganen på båda sidorna av bakkroppens första segment (jfr med vårtbitare (som också hör till gruppen hopprätvingar) som har hörselorgan på knäna). (Bild på öronen finns på första sidan om hopprätvingar (gräshoppor, vårtbitare och syrsor). Även en del skymningsflygande fjärilar har öron på bakkroppen.

iNSEKTER: skelett

Insekter har inget inre skelett (som t.ex. människor och andra däggdjur) utan skelettet utgörs av den förstärkta huden, man brukar tala om ett ledat hudskelett som är bildat av kitin.

Småkryp som iNTE är insekter!

Spindlar är iNTE insekter. Spindlar hör tillsammans med lockespindlar, fästingar, kvalster och klokrypare till spindeldjuren. Gråsuggor och andra småkryp med ännu fler ben är inte heller insekter.