BiLDER LADDAS...


Fjärilar - Lepidoptera - foto och text.
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
Samtliga bilder är kraftigt förminskade & märkta.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se/

 

copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se




vingdetaljer:
ALLMÄN NÄTFJÄRiL
LUKTGRÄSFJÄRiL
ALLMÄN NÄTFJÄRiL
PÅFÅGELÖGA
SiLVERSTRECKAD PÄRLEMORFJÄRiL
SORGMANTEL
NÄSSELFJÄRiL
BLÅBÄRSLUNDMÄTARE
ALLMÄNT BANDFLY
CiTRONFJÄRiL
TVÅBANDAD ATLASMÄTARE
ViTFLÄCKAD GULDViNGE
BACKFLÄCKMÄTARE
&
NÄSSELFJÄRiL i PROFiL
mer om fjärilar längre ned



 
LEPiDOPTERA
Fjärilar
 
Alla vet förstås hur en typisk, fullvuxen fjäril ser ut: den har två par vingar, två fasettögon, två antenner och ett långt sugrör som, när det inte används, ligger hoprullat som en fjäder. Och så ser de flesta fjärilar ut men det finns också arter där honorna saknar vingar och arter som inte har någon sugsnabel eller några mundelar överhuvudtaget. En del fjärilar - den lilla barrskogskäkfjärilen till exempel - har fungerande käkar i stället för sugrör och "tuggar" i sig pollen.
 
Fjärilarnas vetenskapliga namn är Lepidoptera och det syftar på något som är typiskt för fjärilar: vingarna är täckta av små fjäll.
 
I Sverige finns cirka 2 700 olika fjärilsarter.
 
DET VETENSKAPLiGA
NAMNET:



LEPiDOPTERA kommer från grekiskan:
 
lepis = fjäll
ptera = vingar
 
Namnet syftar på att fjärilarnas vingar är täckta av små fjäll.
 
Fjäll på vingarna är en av de saker som skiljer fjärilar från nattsländor.
STADiER: HOLOMETABOL UTVECKLiNG
 
'olos (holos) = hel
metabolä = förvandling
 
===> fullständig förvandling
 
ägg -> larv -> puppa -> imago

 
PARNiNG: Syn och luktsinne hjälper fjärilarna att hitta rätt partner. Artspecifika doftämnen (feromoner) lär spela en stor roll när fjärilar (och andra småkryp) artbestämmer varandra.
 
Hos en del dagfjärilar - ängssmygare och silverstreckad pärlemorfjäril till exempel - har hannarna speciella doftfjäll, ibland i form av doftfjällsförtjockade vingribbor; först när honan fått känna doften av dem och uttryckt sitt gillande kan det bli aktuellt med parning.
 
Många hannar är utrustade med stora plymliknande antenner för att bättre kunna dofta sig fram i tillvaron: ju större antennyta desto bättre luktsinne. Doftorganen sitter oftast i små små (så små att de inte syns på bilden) hårstrån på antennens ytor. En del hannar kan med hjälp av sina antenner lokalisera en hona på flera kilometers avstånd.
 
På bilden antennerna hos en hanne av arten allmän ängsmätare Ematurga atomaria. Arten är en av de många s.k. nattfjärilar som flyger om dagen; soldränkt ljunghed hör till den här mätarens favoritmarker.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Här är två citronfjärilar - Gonepteryx rhamni - (honan till höger) som klarat av dofttestet och är på väg att para sig.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
ÄGG: Fjärilshonan lägger äggen på den värdväxt där larven sedan kommer att äta och frodas. Ägg av citronfjäril kan man till exempel hitta på brakved. Många fjärilslarver är dock inte så knutna till en bestämd värdväxt som namn som t.ex. lindmätare och björkmätare verkar tyda på.
 
LARVER: Larverna äter och växer! Och ömsar hud ett flertal gånger innan de är fullvuxna och det är dags för dem att förpuppas.
De flesta fjärilslarver lever på land men några mottfjärilar, t.ex. vattenmotten av släktet Nymphula, har larver som lever helt i vatten. En del fjärilslarver lever inne i blad där de gör minor av olika slag.
Till de mest bekanta bland fjärilslarver hör mätarlarverna (mätare). Namnet - både det svenska och det vetenskapliga Geometridae - syftar på deras karakteristiska gång. På bilden nedan ses en lindmätare - Erannis defoliaria - mäta upp en sälg.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
MATVANOR: De flesta fjärilslarver äter blommor och blad, några gnager ved inne i trädstammar, andra tuggar ut minor inne i blad och det finns också en och annan larv som listigt låter sig fångas av myror och bäras till en myrstack för att där sedan leva gott på myrlarver.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
De flesta fullbildade fjärilar suger växtsafter som sav och nektar; en del gillar exkrementer bättre. På bilden förser sig en citronfjäril med näring från en maskros. Den långa sugsnabeln ligger ihoprullad som en fjäder när den inte används. Några fjärilar, t.ex. de små käkfjärilarna, har fungerande käkar och äter pollen.
 
VAD GÖR DE OM ViNTERN? De flesta fjärilar övervintrar som larv eller puppa. Björnspinnare och gräsulv hör till dem som övervintrar som larver; de brunrödhåriga björnspinnarlarverna möter man ofta på spänger och stigar om hösten.
 
Bl.a. citronfjäril, påfågelöga, nässelfjäril och sorgmantel övervintrar som imago.
 
ANTAL ARTER: Det ska finnas cirka 2700 i Sverige.
De största familjerna är vecklare (ca 420), nattflyn (ca 400), mätare (ca 320) och mott (ca 200).
 
 
MER OM FJÄRiLAR: fjärilsfamiljer i Sverige.
SÖK efter FJÄRiLAR

 
Mycket mer om fjärilar hittar du under rubriken FJÄRiLAR i menyn till vänster! För muspekaren över plustecknet.
 
Allmänt om insekter - text
Holometabol utveckling
Allmän morfologi (exempelinsekt: gräshoppa)
 
BiLDERNA: Stora bilden högst upp på sidan (fjärilen först, därefter vingutsnitten från vänster till höger rad för rad:
  1. Fjärilsprofilen är en Nässelfjäril Aglais urticae.
  2. Skogsnätfjäril/Allmän nätfjäril Melitaea athalia
  3. Luktgräsfjäril, hanne, Aphantopus hyperantus
  4. Allmän nätfjäril Melitaea athalia
  5. Påfågelsöga Inachis io
  6. Påfågelsöga Inachis io
  7. Silverstreckad pärlemorfjäril, hanne, Argynnis paphia, här syns de förtjockade doftfjällsribborna
  8. Sorgmantel Nymphalis antiopa
  9. Nässelfjäril Aglais urticae
  10. Blåbärslundmätare Jodis putata
  11. Allmänt bandfly Noctua pronuba
  12. Citronfjäril, hona, Gonepteryx rhamni
  13. Tvåbandad atlasmätare Lomographa temerata
  14. Vitfläckad guldvinge Heodes virgaureae
  15. Backfläckmätare Xanthorhoe montanata

 
 
LiTTERATURTiPS MM: Naturhistoriska riksmuseets webbplats med bilder på de 2780 arter som hittills påträffats i Sverige.
 
TEXT & FOTO
 
Sidan gjordes av
 
copyright I Ljungström
 
I Ljungström
 

 
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se