Gråsuggor - Isopoda |
|||||||||||||
|
|||||||||||||
|
Platt, oval, bepansrad med kraftiga ryggplåtar, litet huvud med fasettögon, två par antenner och på mellankroppen sju par raska ben... |
Gråsuggor Fukt, mörker och skrymslen dit solen aldrig når? Perfekt, tycker gråsuggorna, som faktiskt är landlevande kräftdjur och andas med gälar (en del arter andas med pseudotrachéer); många gråsuggearter är helt beroende av fukt för att få luft. De hämtar sitt syre från vatten som de bär med sig i gälkamrar under bakkroppen. Gråsuggor är alltså mycket känsliga för uttorkning. Om deras lager av syrehaltigt vatten dunstar bort så kvävs de. Gråsuggor är helt ofarliga och gör dessutom nytta som goda jordbehandlare; multnande organiskt material passerar genom gråsuggor, bryts ner och kommer ut som jordförbättringsmedel. Det finns cirka 30 arter i Sverige. Av dem lever de flesta på land, en del små arter en bit ner i marken. Sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus lever i sött och bräckt vatten. BARA NATTAKTiVA?! Gråsuggor är huvudsakligen nattaktiva och trycker under stenar, lossnande bark och annat om dagen, men är bara luftfuktigheten hög nog så finns det i alla fall ett par arter som inte verkar ha så mycket emot dagsljus. En högst dagaktiv gråsugga rusar till exempel fram över en soldränkt stubbe på bilden högst upp. Det är en murgråsugga av arten Oniscus asellus. På den här platsen ser man alltid gråsuggor med ärenden "utomhus" oavsett väder och klockslag. Gråsuggan på bilden till vänster var också fullt dagaktiv på en gammal fuktig högstubbe. Övriga stubbar i närheten behärskades av horder av klotkollemboler; det jobbades hårt i nedbrytningsbranschen! |
||||||||||||
|
En gråsugga av arten Philoscia muscorum på en gammal stubbe. Gråsuggan på bilden är ungefär 6 mm från panna till bakkroppsspets och har några hudömsningar framför sig innan den blir fullvuxen. Och ännu några fler innan den gjort sitt som jordförbättrare. Gråsuggor fortsätter ömsa hud som vuxna och kan bli flera år gamla. |
|||||||||||||
|
Gråsuggor kläcks ur äggen som små, tolvbenta, kopior av de fjortonbenta vuxna och tillbringar sin första tid tryggt och skyddat från uttorkning och andra faror i en vätskefylld ficka på honans mage. De nykläckta larverna ömsar snart hud och får sitt sjunde benpar. Gråsuggor växer på samma sätt som andra varelser med yttre skelett: när de gnagt i sig så mycket multnande material att huden blivit för trång ömsas den. Det hela anses styras av hormoner. (Andra som växer på samma sätt är till exempel insekter och spindlar. En trollslända i färd med att ömsa sin sista larvhud visas i det här bildspelet (trollsländelarv förvandlas tilll flygande trollslända.) |
GRÅSUGGOR SOM HUSDJUR?! Ett gammalt akvarium - eller vilket tråg som helst - med jordgolv som hålls fuktigt (viktigt!), några barkbitar, lite löv eller liknande gömslen, någon morotsbit eller potatisskal då och då är allt som behövs. Om man sedan gör en sökning på nätet med orden isopoda och experiment hittar man mängder av tips - på alla tänkbara språk - på hur man kan studera gråsuggornas liv och leverne med enkla medel. Hittar man ofta gråsuggor på andra ställen inomhus så är det nog förresten fukten man ska bekämpa, inte gråsuggorna. Gråsuggorna kommer att flytta utan anmodan om platsen blir för torr för dem. Så, för att svara på frågan: hur blir man av med gråsuggor i källaren? Se till att källaren är väldränerad och torr! |
||||||||||||
|
Mer om gråsuggor och teckningar av hur gråsuggorna ser ut på undersidan (eller ventralt, om man tycker det är tydligare) finns på följande norska sida: Orden Isopoda På webbsidan finns också en nyckel till de norska skrukketrollen. |
KORT om GRÅSUGGORNAS MORFOLOGi (morfologi ≈ anatomi, när det gäller de flesta andra varelser) (för muspekaren över understrukna ord eller klicka om du använder mobil)
|
||||||||||||
 hasselsnok Coronella austriaca huggorm eller hasselsnok? (bild på båda) kopparödla Anguis fragilis skogsödla Lacerta vivipara[mest aktuell som innehållsförteckning är menyn i ramen till vänster] |
|||||||||||||
|
|
|||||||||||||