Vårtbitare


 
 
 
Till skillnad från gräshoppor som också hör till ordningen hopprätvingar har
 
Vårtbitare
 
riktigt långa antenner.
 
En annan skillnad är att många av honorna bland vårtbitarna har mycket iögonenfallande äggläggare - långa och raka som hos vårtbitaren längst ner på bilden till vänster eller kortare och böjda som en sabel som hos honan i mitten.
 
Vårtbitarna har sina hörselorgan placerade på framskenbenen. Gräshoppor har sina öron på båda sidor om bakkroppens första segment.
bild på gräshoppors öron

Vårtbitare
övervintrar som ägg. En del arter lägger äggen i växter, men de flesta har långa äggläggare som de använder för att lägga äggen i marken. På våren kläcks äggen och larverna, som redan från början ser ut ungefär som de fullbildade vårtbitarna, börjar äta och växa. De ömsar hud ett antal gånger och vinganlagen blir lite tydligare vid varje hudömsning. De genomgår inget puppstadium utan har en hemimetabol utveckling: när larven vuxit klart kliver en fullbildad vårtbitare ut ur den sista larvhuden.
 
Många vårtbitare har även som fullbildade korta vingar som inte fungerar särskilt bra att flyga med. Däremot går det bra att stridulera med dem; de flesta vårtbitare skapar ljud med framvingarna.
 

Vårtbitarnas larver ser ut ungefär som de fullbildade, vuxna vårtbitarna. En skillnad är larvernas vinganlag: bakvingarna täcker framvingarna och är vridna uppåt.
 

 
5 000, 6 000 eller 6 800 arter i världen? I Sverige finns det 10; de flesta föredrar södra delen av landet.
 
Rödlistad när detta skrivs (050422) är den gröna hedvårtbitaren - Metrioptera bicolor - som bara finns i Skåne (och möjligen Halland).
 
Vårtbitarna
hör till de mer kända av ljudalstrande insekter. Till skillnad från gräshopporna som använder speciella lister på ben och vingar så spelar vårtbitare genom att gnida vingbaserna mot varandra så att, som Linné skriver, "rösten intet kommer av munnen utan av vingarna".
 
Stridulerandet ingår i parningsritualen och det är främst hanarna som spelar och syftet är att locka till sig en hona.
 
De flesta vårtbitare är allätare och sätter i sig sådant som andra insekter och växtdelar.
 

Höger "ytteröra" hos en
grön vårtbitare
 
ÖRON PÅ KNÄNA
Vårtbitarnas öron räknas till de mest utvecklade bland insektsöron och är placerade på framskenbenen strax under knät. Inne i benen sitter membran - som kallas tympanum och motsvarar vår trumhinna - och sinnesceller.
 


 
Vårtbitare
och gräshoppor hör till de insekter man kan se långt in på hösten. Den "enantennade" ljungvårtbitarhonan på bilden här ovanför är fotograferad i oktober.
 
ljungvårtbitare
ljungvårtbitare - larver

 

 
"Då bönderne hava vårtor på händorna, bruka de taga en sådan gräshoppa och sätta vårtan åt hennes mun, då gräshoppan biter sönder vårtan och däruti spyr en svart, tärande vätska, som gör att vårtan förgår."
Carl von Linné
(här citerad efter Blunt, Wilfred: Carl von Linné, 2002)
 
?
ORDNiNGHOPPRÄTViNGAR Orthoptera
UNDERORDNiNG    LÅNGHORNSRÄTViNGAR    Ensifera
ÖVERFAMiLJ                    Tettigonioidea
FAMiLJ             VÅRTBiTARE             Tettigoniidae
ARTER i SVERiGE                Lövvårtbitare
               Ekvårtbitare
               Sävvårtbitare
               Grön vårtbitare
               Stor vårtbitare
               Grå vårtbitare
               Grön hedvårtbitare
               Cicadavårtbitare
               Ljungvårtbitare
               Buskvårtbitare
                Leptophyes punctatissima
                Meconema thalassinum
                Conecephalus dorsalis
                Tettigonia viridissima
                Dectius verrucivorus
                Platycleis albopunctata
                Metrioptera bicolor
                Metrioptera roeseli
                Metrioptera brachyptera
                Pholidoptera griseoaptera

 
Vad är vad på insekter?
 
morfologi
(exemplets insekt är en gräshoppa)
 
ANDRA HOPPRäTViNGAR
 
gräshoppor
   skogsgräshoppa
   Podisma pedestris
   strandängsgräshoppa
   Chorthippus albomarginatus
   punkttorngräshoppa
   Tettix bipunctata

Sidan gjordes av
 
copyright I Ljungström
 
I Ljungström
 
ilj@flowsim.se
 
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se