Vårtbitare |
|||||||||||||||||
 |
Till skillnad från gräshoppor som också hör till ordningen hopprätvingar har Vårtbitare riktigt långa antenner. En annan skillnad är att många av honorna bland vårtbitarna har mycket iögonenfallande äggläggare - långa och raka som hos vårtbitaren längst ner på bilden till vänster eller kortare och böjda som en sabel som hos honan i mitten. |
||||||||||||||||
Vårtbitare övervintrar som ägg. En del arter lägger äggen i växter, men de flesta har långa äggläggare som de använder för att lägga äggen i marken. På våren kläcks äggen och larverna, som redan från början ser ut ungefär som de fullbildade vårtbitarna, börjar äta och växa. De ömsar hud ett antal gånger och vinganlagen blir lite tydligare vid varje hudömsning. De genomgår inget puppstadium utan har en hemimetabol utveckling: när larven vuxit klart kliver en fullbildad vårtbitare ut ur den sista larvhuden. Många vårtbitare har även som fullbildade korta vingar som inte fungerar särskilt bra att flyga med. Däremot går det bra att stridulera med dem; de flesta vårtbitare skapar ljud med framvingarna. |
Vårtbitarnas larver ser ut ungefär som de fullbildade, vuxna vårtbitarna. En skillnad är larvernas vinganlag: bakvingarna täcker framvingarna och är vridna uppåt. 5 000, 6 000 eller 6 800 arter i världen? I Sverige finns det 10; de flesta föredrar södra delen av landet. Rödlistad när detta skrivs (050422) är den gröna hedvårtbitaren - Metrioptera bicolor - som bara finns i Skåne (och möjligen Halland). |
||||||||||||||||
|
Vårtbitarna hör till de mer kända av ljudalstrande insekter. Till skillnad från gräshopporna som använder speciella lister på ben och vingar så spelar vårtbitare genom att gnida vingbaserna mot varandra så att, som Linné skriver, "rösten intet kommer av munnen utan av vingarna". Stridulerandet ingår i parningsritualen och det är främst hanarna som spelar och syftet är att locka till sig en hona. De flesta vårtbitare är allätare och sätter i sig sådant som andra insekter och växtdelar. |
Höger "ytteröra" hos engrön vårtbitare. |
||||||||||||||||
|
ÖRON PÅ KNÄNA Vårtbitarnas öron räknas till de mest utvecklade bland insektsöron och är placerade på framskenbenen strax under knät. Inne i benen sitter membran - som kallas tympanum och motsvarar vår trumhinna - och sinnesceller. |
|||||||||||||||||
Vårtbitare och gräshoppor hör till de insekter man kan se långt in på hösten. Den "enantennade" ljungvårtbitarhonan på bilden här ovanför är fotograferad i oktober. ljungvårtbitare ljungvårtbitare - larver |
"Då bönderne hava vårtor på händorna, bruka de taga en sådan gräshoppa och sätta vårtan åt hennes mun, då gräshoppan biter sönder vårtan och däruti spyr en svart, tärande vätska, som gör att vårtan förgår." Carl von Linné (här citerad efter Blunt, Wilfred: Carl von Linné, 2002) ? |
||||||||||||||||
 morfologi(exemplets insekt är en gräshoppa) ANDRA HOPPRäTViNGAR gräshoppor skogsgräshoppa Podisma pedestris strandängsgräshoppa Chorthippus albomarginatus punkttorngräshoppa Tettix bipunctata |
|||||||||||||||||
Sidan gjordes av I Ljungström ilj@flowsim.se Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen. Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten. COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen www.entomologi.se |
|||||||||||||||||