Guldögonsländor - stinksländor - Chrysopidae
		Guldögonslända Chrysoperla sp.
		Övervintrade Guldögonsländor väcks av vårljuset men väl ute är det i skymning och nattmörker de trivs bäst.   På natten jagar fladdermössen. Vid framvingarnas bas har guldögonsländor hörselorgan som gör att de kan uppfatta fladdermössens ekolodande och därmed komma undan en attack. Men främst använder de kanske sin hörsel till att kommunicera med varandra.       Som alla nätvingar genomgår guldögonsländor en fullständig förvandling; de har en holometabol utveckling med stadierna ägg, larv, puppa och imago.   De avlånga äggen läggs - eller hängs kanske? - för de hänger i långa tunna skaft (bild under NÄTViNGAR) - gärna i närheten av bladluskolonier.   Larven - bladluslejonet - slukar bladlöss med god aptit, växer och ömsar hud ett par gånger. När larven vuxit klart förpuppas den i en rund ullig kokong och ut ur puppan kliver så småningom den fullbildade insekten.   En del arter, bl a Chrysoperla carnea ("motorbåten"), övervintrar som imago och söker sig då gärna inomhus; sommarstugefönster om våren är ett ganska säkert ställe att leta på om man vill hitta guldögonsländor.
"Motorbåt", "långsam motorbåt" eller "generator"? Hur låter de egentligen? Lyssna på sjungande guldögonsländor:   →PBS (klicka på View activity)     Ett annat namn på guldögonsländor är stinksländor och ibland kallas de bara guldöga.     Bild på:   kamouflerad larv Bild på äggsamling finns på sidan om nätvingar.     andra NÄTViNGAR   kamouflerad larv florsländor Drepanepteryx phalaenoides	När det börjar bli ljust ute vaknar den övervintrade gröna guldögonsländan upp och försöker - lite vinterblek - ta sig ut genom fönsterrutan: det är dags för den att ge sig ut och sjunga duett!   En grön insekt med stora metallskimrande ögon, långa trådlika antenner och genomskinliga gröna vingar med tydliga vingribbor och få längsribbor - det är "basutseendet".   Sedan finns det flera arter gröna guldögonsländor som är mycket svåra att skilja åt; det kan handla om frånvaro resp närvaro av mörkrött streck på kinden mellan öga och mun! Med en kroppslängd om - normalt - dryga centimetern och därtill ett förhållandevis litet huvud har guldögonsländor inte så mycket kind att det strecket blir direkt iögonenfallande.   Ett sätt att skilja dem åt - ett sätt som de själva använder för att välja vem de ska para sig med och som forskare använder för att bringa ordning bland arterna - är att lyssna på sången. Varje art har en speciell sångstil och med lite tekniska hjälpmedel kan den göras bekvämt hörbar även för människor. Sedan, sägs det, ska man kunna artbestämma guldögonsländor genom att studera hur de rör sig när de sjunger!   ---   Guldögonsländor är populära insekter. Det forskas för att få fram feromon att locka dem med och det tillverkas och säljs specialfoder att mata dem med. Allt för att få dem att trivas!   Och får man dem ändå inte att stanna, para sig, lägga ägg och skapa nya larver så kan man förstås köpa en karta ägg eller redan färdiga hungriga larver.   För det är de biologiska bekämpningsmedlen, de bladlusfrossande1 larverna, eller bladluslejonen som de också kallas, man är ute efter. En enda larv lär kunna sätta i sig ca 50 bladlöss om dagen!   Som vuxna äter guldögonsländor i släktet Chrysoperla mest sådant som nektar, pollen och honungsdagg. Guldögonsländor i släktet Chrysopa lever även som vuxna huvudsakligen som rovdjur.
ORDNiNG NÄTViNGAR Neuroptera FAMiLJ    Guldögonsländor    Chrysopidae SLÄKTE         Chrysoperla Guldögonsländorna i släktet Chrysopa ska få en egen sida så småningom.         ANDRA NÄTViNGAR   kamouflerad larv florsländor Drepanepteryx phalaenoides         FOTNOT 1 Larverna äter inte bara bladlöss utan även andra småkryp.   upp igen