Mott, mottfjärilar - Pyralidae

copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
Mott
Pyralidae
är en av de artrikaste fjärilsfamiljerna med drygt 200 arter påträffade i Sverige.
 
Mottfjärilar är oftast små, har ganska smala framvingar som är bredast i ytterkanten (trekantiga), breda bakvingar och oftast ett par långa framåtriktade labialpalper.
 
Gräsmottet - Crambus sp - på bilden till vänster är ungefär 1 cm långt och ungefär så stora är majoriteten bland svenska mott. Störst är det stora sävmottet med ett vingspann om ca 5 cm.
 
Enklaste sättet att titta på gräsmott är att gå över en äng om sommaren. Det som flyr undan och inte är gräshoppor är oftast just gräsmott.
 
Det finns gott om mottarter som är lika varandra och svåra att skilja åt.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Dammmott.    
 
 
 
I mottsläktet Nymphula hittar man några av de få fjärilslarver som faktiskt lever i vatten. Vattenaloemottets larv är försedd med trakégälar över hela kroppen.
 
Precis som nattsländelarver bygger vattenmottens larver "hus" av diverse växtdelar. Själva bygget liknar en del nattsländors men larverna ser helt annorlunda ut. Bild på nattsländelarv finns på sidan nattsländor - introduktion.
 
Som alla fjärilar har motten en holometabol utveckling med stadierna ägg, larv, puppa och imago.
 
De flesta övervintrar som larver och förpuppas på våren.
 
 

 
Bland motten finns flera arter som räknas som skadedjur. Vaxmottet Galleria mellonella lever t.ex. under larvstadiet i bikupor där det sätter i sig binas vaxkakor.
 

 
På bilderna: gräsmott och (sista bilden) ett vattenmott (Igelknoppsmott).
 
 
allmänt om insekter
holometabol utveckling
Fjädermott