BiLDER LADDAS...


Humlor - foto och text.
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
Samtliga bilder är kraftigt förminskade & märkta.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

 
Runda och lurviga, oftast svarta och försedda med ett eller flera tvärband i färger som gult, orange, orangerött och vitt. De ser rätt jämntjocka ut men de är midjesteklar och getingmidjan finns på plats där inne under den ibland riktigt yviga pälsen.
 
Humlor
är härdiga små krabater som flyger vid lägre temperaturer än bin och andra pollinatörer och det är tur för alla nordliga odlare: äppelblommorna måste pollineras annars blir det inga äpplen och har man humlor som pollinerar klövervallen slipper man köpa frön från annat håll.
Att en del humlor är speciellt bra på klöver - 2 humlor fixar 5 bins jobb - insåg man även i Nya Zealand vid slutet av 1800-talet och eftersom där inte fanns några humlor så fick man importera dem.
 

 
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
Kråkklöver är gott tycker många insekter!
 
DET LUKTAR ORDERGiVNiNG?
 
En humla som hittat ett bra matställe kan tala om det för samhällets övriga invånare när den kommer hem. När den lastat av sin last ägnar den en stund åt att springa omkring i boet. Då och då viftar den med vingarna och vad man tror den håller på med är att så effektivt som möjligt sända en feromonsignal med meddelandet att det finns gott om god humlemat: ut och skörda!
 
Vad man vet så har humlor däremot inte någon kartritarförmåga som honungsbin, som medelst en dansuppvisning - bi-dansen - kan meddela information om såväl riktning och avstånd till maten som dess kvalitet!
 
RäNDER & HåRFäRG
 
Rödhårig eller gulhårig? Och var sitter tvärbanden? Kring midjan och/eller halsen? Det är några av de saker man kan titta på om man vill artbestämma humlor.
Men flera arter är mycket lika så man får kolla ordentligt.
 
 
HANNE eller HONA?
 
Efter den långa osegmenterade första antenndelen har honor 11 och hannar 12 segment.
 
 
 
Humlornas knäböjda antenner - som syns bäst på bilden allra högst upp - är fulla med små doftorgan. På frambenen har de speciella "verktyg" för att göra rent antennerna från pollen och annat.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

DROTTNiNGENS NYA SAMHäLLE
 
Humlornas
samhällen är precis som de sociala getingarnas ettåriga och de stora humlor man ser flyga omkring tidigt på våren är övervintrade och befruktade honor som är på lågsniffande spaning efter en lämplig plats - gärna ett gammalt övergivet musbo - att grunda ett nytt samhälle på. (En hona som flyger på samma sätt längre fram på försommaren kan mycket väl vara i färd med att planera en statskupp...)
 
När en drottning hittat en boplats bygger hon upp ett litet förråd av nektar och pollen. Hon är tidigt ute så det gäller att det finns gott om lika tidigt blommande växtlighet i närheten; blommande sälg är till exempel en viktig vårprimör för nymornade humlor.
 
Av pollen fuktat med lite nektar rullar hon en boll och av egentillverkat vax gör hon en kruka som hon fyller med nektar.
 
Därefter lägger hon några ägg, placerar sig över dem och sätter igång med att ruva. Dessförinnan har hon sett till att placera ett kärl nektardricka på behagligt tungavstånd. Det gäller för drottningen att hålla värmen, runt 30 grader ska det vara i ett humlebo för att alla ska trivas, och då går det åt energi.
 
När larverna - bara sterila honor, arbetare, så här på våren - kläckts, matas de med pollen och nektar. Men hur får hon hem maten?
 

 
Humlor
har två magar, en vanlig och en honungsmage (kräva) och det är i den senare som nektarn lagras under provianteringsturerna. När honungsmagen är full tar den upp en stor del av utrymmet i bakkroppen.
Pollen forslar humlehonorna i speciella pollenkorgar eller pollenbyxor på bakbenen.
 
En humla kan flyga med en last som väger lika mycket som den själv!
BLåBÄR
JORDGUBBAR
ÄPPLEN
&
TOMATER
 
hör till sådant som humlor är med och producerar.
 
 
Humlor äter
nektar
&
pollen.
 
 
 
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

UPPVÄRMNiNG
 
Det är inte alltid så lätt att starta för en huttrande humla och inte gör den begynnande flinten just över vingmusklerna det bättre. För att vingmusklerna ska fungera krävs en ganska hög temperatur och är det kallt ute så får humlan skapa värmen själv genom att skaka - darra snarare - sig varm.

Andra insekter - trollsländor till exempel - gör samma sak.
SAMHäLLETS UPPGåNG & FALL
 
När de första arbetarna efter några veckor krupit ur sina puppskal som fullbildade humlor är det de som tar över det mesta av hushållsarbete och skördearbete; drottningen ägnar sig alltmer enbart åt äggläggande.
 
Pollen och nektar samlas och lagras. Gamla celler fodras med vax och återanvänds som lagringskärl och nya byggs för fler ägg som läggs och ruvas och kläcks. Larverna matas och växer, förpuppas och hela tiden ökar antalet humlor i boet. Sisådär 500 individer kan det finnas i ett normalstort humlesamhälle när det står på topp.
 
Senare på sommaren kläcks det hannar i humleboet och strax därefter nya drottningar. De parar sig och snart dör samhället ut och de enda som överlever, de nya drottningarna, söker övervintringsplatser. Och så börjar det om på våren...
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
ARTER
 
Ca 30 arter sociala humlor har hittats i Sverige och de tillhör alla släktet Bombus. Familjemässigt hör de sociala humlorna till samma grupp - Apidae - som honungsbin och snylthumlor.
 
Nu ska man inte räkna med att träffa på alla dessa arter ute bland blommorna; flera arter är sällsynta och/eller har en mycket begränsad geografisk utbredning. Bland dessa arter finns till exempel den svartröda frukthumlan; en (1!) arbetare hittades i Åtvidaberg år 1911 och sedan dess har arten inte hörts av.
 
När det gäller en del andra arter är man inte överens om huruvida de egentligen ska räknas som separata arter.
 

NÅGRA VANLiGA ARTER
 
hushumla
ljunghumla
mörk jordhumla
ängshumla
 


 
STATSKUPPER, KEMiSKA VAPEN & LATA HUMLOR
 
Ett annat släkte/undersläkte humlor (Psithyrus; räknas ofta som undersläkte) flyger under den talande benämningen snylthumlor eller gökhumlor. De är mycket lika de sociala humlorna men särskilt sociala är de inte. De bygger inga egna bon utan den övervintrade honan ligger kvar lite längre i sitt vinterviste och väntar tills de sociala humlorna hunnit starta upp sina samhällen.
 
Då stiger hon upp ur vinterdvalan, letar reda på ett lämpligt bo med god tillgång på naturtillgångar som pollen och nektar och gott om arbetskraft.
 
Och så stiger hon helt djärvt in.
 
Helt lätt att ta sig in i boet är det nu inte; trots att snylthumlan som regel har både skarpare vapengadd och tåligare rustning besegras hon ibland av den ilskna försvarsstyrka som möter upp. Och om den regerande drottningen är riktigt stor har hon goda chanser att göra processen kort med inkräktaren. Men lyckas snylthumlan bara hålla stånd såpass att hon hinner gömma sig och kan ligga lågt några dagar så har hon segrat. Så fort hon har fått rätt doft - samma som alla andra i boet - kan hon krypa fram från sitt gömställe och ta över. Den gamla drottningens ägg och larver slaktas och den nya lägger egna som utan protester tas om hand av arbetarhumlorna.
 

OM TUNGOR & NEKTARTJUVERi
 
Var den kom ifrån från början är ovisst men plötsligt började det surra i en jacka i hallen och ut tumlade en lätt förvirrad humla. Och så försvann den.
 
Nästa morgon återfanns den dock - matt, lite vresig men vid liv - på sovrumsgolvet. Frukost serverades och strax piggnade den till och kunde snart flyga raka vägen ut genom den balkongdörr som reflekteras i dess ena öga.
 
Fast först fick den demonstrera hur humlor dricker.
 
De har rejäla "tungor", humlorna, en del arter har en tunga som kan bli 2 cm lång och med den förser de sig med nektar som antingen verkligen äts och då går till den vanliga magen eller lagras för hemtransport i honungsmagen (krävan).
 
Ibland - när nektarn finns långt ner i ett smalt rör till blomma - räcker tungan ändå inte till. Men hungrig humla har bett i mun; hon biter helt sonika ett hål vid botten av nektarbehållaren. Nektarstöld kallas detta ofog, för så hade inte växten "tänkt sig" det - nektarn är avsedd som belöning för utförd pollinering, men här kommer någon och förser sig på fel sätt, utan att röra vare sig ståndare eller pistill.
 
Det finns humlearter som är obotliga nektartjuvar, bl a arten med det talande namnet Tjuvhumla Bombus wurflenii.
 


 
Humlor
har en holometabol utveckling med stadierna ägg - larv - puppa - imago.
 


 
FiXA EN BOSTAD ÅT HUMLORNA
 
Man kan förstås köpa färdiga humlebostäder - med eller utan invånare - men man kan också tillverka själv. På Svenska Naturskyddsföreningens hemsida finns tips om hur man gör det.
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

iNTE humla!
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
iNTE humla!
 
Allt som ser ut som humlor är inte humlor. Det finns andra bin som liknar humlor och bland blomflugorna - de kända stekelimitatörerna - finns det några "humlekopior". Även styngflugorna i familjen Oestridae kan med sina pälsbeklädda kroppar på håll påminna om humlor. Fast tittar man styngen i ansiktet (bilden ovan) så ser man direkt att det inte handlar om några humlor. Flugor har ju dessutom bara två vingar.
Lite lätt humlelinspirerad är också skalbaggen humlebagge.
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

POLLENSKÖRD & ANTENNVÅRD
 
En bamsestor jordhumla frossar på en maskros.
 
Humlor
har kraftiga ben som är utrustade med diverse verktyg. På frambenen har de en rund urgröpning som kan stängas till och som de kan dra antennerna igenom för att göra rent dem. På bakbenen har de speciella "borstar" som de använder för att samla ihop allt det pollen som fastnar i pälsen. Pollenet packar de sedan i särskilda behållare - pollenkorgar eller pollenbyxor - på utsidan av bakbenens tibia.
 

 
 
ORDNiNGSTEKLAR Hymenoptera
UNDERORDNiNG   MiDJESTEKLAR   Apocrita
(GRUPP)      (GADDSTEKLAR)       (Aculeata)
ÖVERFAMiLJ         Bin            Apoidea
FAMiLJ                Samhällsbin                Apidae
UNDERFAMiLJ                     Humlor                    Bombinae
SLäKTE                           Sociala humlor                        Bombus

 
LÄNK TiLL DEN HÄR DELSiDAN
http://www.entomologi.se/hexapoda/hymenoptera/humlor.html
 
ANDRA STEKLAR:
(mest aktuell som innehållsförteckning är menyn till vänster)
 
  SOCiALA HUMLOR
 
   Stor jordhumla
   Ljunghumla
   Hushumla
   Ängshumla
 
  HONUNGSBiN
 
   Honungsbi
 
  SOCiALA GETiNGAR:
 
   getingar
 
 
NYCKLAR
 
Naturhistoriska museet i London har en hemsida med en nyckel till de brittiska humlearterna; där hittar man också många av de svenska arterna.
 
Hos SLU finns en liknade nyckel till de svenska.
 
 

 

iNSEKTERNAS MORFOLOGi - var har de fötterna?
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sidan gjordes av
 
copyright I Ljungström
 
I Ljungström
 
ilj@flowsim.se
 
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se