BiLDER LADDAS...


Getingar - Vespidae - foto och text.
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
Samtliga bilder är kraftigt förminskade & märkta.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
< En skogsgeting som putsar sig och en vanlig geting som flyger ut ur sitt jordbo. Båda hur fredliga som helst.
 
Det finns många insekter som liknar getingar. Mer om dem längre ner på sidan!
 
Getingar samlar in insekter och matar sina larver med dem.
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

ANSiKTSFORM

Ovalt, runt eller kanske hjärtformat?
 
Kindernas längd är en detalj som kan vara till hjälp vid artbestämning.
Den vanliga getingen - Vespula vulgaris - till höger har korta kinder, stor svart fläck på munskölden och svarta antennbaser.
 
Skogsgetingen - Vespula sylvestris - däremot har långa kinder, gula antennbaser (därav det något förvånade ansiktsuttrycket) och ibland en liten svart fläck på munskölden.
 
På bak- och mellankropp har de också olika teckningar.
 

SVENSKA GETiNGAR

I Sverige finns ca 15 arter och många av dem är ganska lika så man måste titta noga.
 
Skogsgetingen och den vanliga getingen hör till dem man oftast ser.
 
Störst är den stiliga bålgetingen som kan bli uppåt 4 cm lång.
 
 
Några getingarter:
> rödbandad geting
> tysk geting
>
 
 

iLSKNA GETiNGAR?

OK. De gillar inte att bli trampade på (trampar man på ett jordbo kan invånarna bli lite ilskna), klämda eller att man försöker äta eller dricka upp dem. Men har någon verkligen blivit stucken vid en picknick eller för att de viftat undan en nyfiken geting? Jag har aldrig träffat någon. Getingar är inte särskilt aggressiva. Det går till exempel utmärkt (möjligen med undantag för hörseln, för oj, vad de väsnas) att sitta med kamera (och ansikte) 10 centimeter utanför öppningen till ett jordbo - man blir noggrant kontrollerad men efter en stund flyger de lugnt förbi.
 
Om en geting landar på ens arm kan man lugnt låta den sitta tills den självmant flyger iväg; den har helt enkelt ingen anledning att sticka om den inte känner sig attackerad. En och annan geting kan man också få att kliva upp på ett finger och där kan den sitta och putsa sig helt lugnt. De tvättar sig precis som katter (så här ser det ut).
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
En geting som dricker cola.
Förutom två njurformade fasettögon har steklarna precis som många andra insekter tre oceller (punktögon) uppe på huvudet.
 
---
 

LiVSSTADiER

Som övriga steklar har getingarna en holometabol utveckling med stadierna ägg, larv, puppa och imago.
Äggen läggs, de kläcks, larverna matas med insekter, växer och ömsar hud och när de vuxit färdigt förseglar de sina celler och förpuppas. Ut ur pupporna kliver så småningom fullbildade getingar.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

BO

De flesta sociala getingar bygger ett klotrunt bo av trä - söndertuggat och blandat med saliv. Bona kan placeras lite varstans - skogsgetingen hänger gärna sitt bo i träd, den vanliga getingen bor såväl i hus som i jordhåla, bålgetingen gillar ihåliga träd och så finns det en och annan snyltgeting som inte bygger något bo överhuvudtaget utan hyser in sina avkomlingar hos andra getingar.
 
Boets ytterväggar består av flera tunna skikt med luft emellan. Inuti hänger cellkakor i flera våningar. I de slutna cellerna ligger getingar som befinner sig i puppstadiet, i de öppna ligger ägg och larver som matas av sterila honor.
 
---
 

EN SOMMAR

En sommar består samhället; de enda som övervintrar är befruktade honor. På våren grundar drottningarna sina nya samhällen.
 
När en drottning hittat en bra tomt börjar hon bygga ett bo och lägger ägg. När larverna kläckts matar hon dem med insekter som flugor och fjärilslarver som hon först tuggar sönder. Efter några veckor kliver de första representanterna för den nya generationen ut ur sina puppceller och alla är de små sterila honor.
 
Nu tar dessa honor - arbetare - över skötseln av samhället; de fortsätter bygga och de tar hand om larvmatandet medan drottningen i huvudsak ägnar sig åt att lägga ägg. Gamla celler kan återanvändas när de blivit lediga och nya tillkommer hela tiden.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
Getingarna viker ihop sina fyra vingar på längden när de inte flyger.
 
Getingmidjan sitter inte mellan mellankropp och bakkropp utan hör faktiskt till bakkoppen.
Framåt sensommaren kläcks hannar - utan gadd - och nya drottningar som flyger iväg och parar sig. Under hösten dör alla utom de befruktade honorna som övervintrar och på våren börjar allt om igen...

GETiNGSTiCK

Sticken då?
Om man inte är allergisk mot getingarnas jakt- och försvarsmedel - och det är det väldigt få som är - så är några getingstick absolut ingenting. Det svider en stund, det är allt. Den enda gång jag blivit stucken av flera getingar var för övrigt när jag råkade ställa mig (och stå kvar en stund, inte bara trampa) på ett bo i marken. Vad som hände? Inte mycket. Kunde precis ana små röda prickar och räkna ihop till cirka 15 stick. Ingen svullnad, inget kliande, bara lite diffus sveda. Ett enstaka stick kan underligt nog kännas lite mer just när getingen sticker.
 
Det är bara honorna som sticker. Gadden är den ombildade äggläggaren.
 
OBS!
iNSEKTER SOM iNTE ÄR GETiNGAR!
 
>>> Nyttiga för växter och odlare och totalt harmlösa (men ofta gula med svarta ränder): blomflugor!
>>> Fjärilar som ser ut som getingar?! Allmän poppelglasvinge till exempel.
 
 
 
 
 
-------------------------------------------------------------------------------
 
 
 
ORDNiNGSTEKLAR Hymenoptera
UNDERORDNiNG    MiDJESTEKLAR    Apocrita
(GRUPP)      (GADDSTEKLAR)      (Aculeata)
ÖVERFAMiLJ        GETiNGAR        Vespoidea
FAMiLJ          SOCiALA GETiNGAR          Vespidae

 
Den andra getingfamiljen är de solitära getingarna - Eumenidae.

 
ANDRA STEKLAR
humlor
  hushumla
  jordhumlor
  mörk jordhumla
  ljunghumla
  ängshumla
honungsbin
 
ALLMÄNT om iNSEKTER
allmänt om insekter
iNSEKTERNAS MORFOLOGi - var har de fötterna och munskölden?
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sidan gjordes av
 
copyright I Ljungström
 
I Ljungström
 
ilj@flowsim.se
 
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se