Spottstritar Aphrophoridae

copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

Spottstritar
Aphrophoridae
hör till växtsugarna och lever av växtsafter som de sörplar i sig med hjälp av en sugsnabel som - när den inte används - ligger uppfälld bakåt under kroppen. Spottstritar är små, robusta, storhoppande - de hör till insektsvärldens rekordhållare när det gäller kraftfullt hoppande - och skönsjungande, tja, de kan låta i alla fall - fast sången behöver hjälp av förstärkare för att höras av mänskliga öron och är kanske mest avsedd att avnjutas som ett slags grässtråvibrato...
 
Det finns ganska gott om stritar i Sverige - cirka 400 arter - men av dem är det bara cirka 10 arter som hör till familjen spottstritar. Bland dem finns en mycket vanlig art - Allmän spottstrit Philaenus spumarius- som har ett väldigt varierande utseende och kan anta minst 13 olika skepnader! På bilderna här ovanför finns flera exemplar, bl.a. de två ljusa stritarna med sotsvart teckning (eller tvärtom) i undre raden (ca. 6 mm långa).
Spottstritar har som de flesta insekter fyra vingar; framvingarna är läderartade och under dem finns de membranartade flygvingarna. Spottstritar har två fasettögon och mellan dem finns två punktögon och två borstlika antenner med korta, lite kraftigare, bassegment.
 
Med sina specialkonstruerade hoppben - manövrerade med kraftiga muskler och, tror man, någon sorts fjäderanordning i mellankroppen - hoppar spottstritarna kvickt och gärna. Känner de sig störda hoppar de snabbt och galant, i en hög fin båge och... har ingen aning om var de dimper ner! Åtminstone ser det inte ut som om de har särskilt mycket koll på läget när de tar mark i en illa kontrollerad landning.
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 

Spottstritar
har två stora taggar på utsidan av bakbenens skenben och två tvärrader taggar (anas en bit ovanför pilen på bilden) vid bakskenbenens spets. Det är en av de saker som skiljer dem från stritar i familjen dvärgstritar.
 
 
 
 
 

Spottstritar sitter på växter och dricker växtsafter som till exempel bladlöss, men de äter inte riktigt samma mat.
 
Medan bladlössen som ur en fontän - utan att suga - dricker sockerrika växtsafter som är på väg med näring från bladen så sticker spottstritarna in sina sugsnablar ett snäpp till och hamnar i de "rör" (xylem) där vatten från marken transporteras från rötterna upp till bladen.
 
Detta drickande av saven i xylemet har gjort stritarna intressanta som savprovare: exkrementerna kan nämligen användas för att ta reda på vad växterna får i sig med vattnet. Innehållet av mineralnäringsämnen i stritarnas exkrementer har visat sig snudd på identiskt med innehållet i växtsaften. Så om man regelbundet och utan att skada växterna vill ta reda på vad plantorna får i sig av kalcium, kväve, fosfor och annat kan man placera ut små burar med spottstritar, låta stritarna äta och sedan samla in och analysera exkrementerna.
Spottstritar är vegetarianer. Med hjälp av en sugsnabel och kraftiga muskler suger de i sig växtsafter i växternas sildel (xylem). Exkrementerna kan användas av växtfysiologer för att studera näringstransporten i xylemet.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
Många spottstritar sjunger på samma sätt som sångstritar (cikador, en enda art i Sverige) fast svagare. På ovansidan av bakkroppens första led har (åtminstone en del) stritar ett sorts trumorgan. Det är två tunna plattor - tymbaler - som de sätter i vibration med hjälp av kraftiga muskler. Det är främst hannarna som sjunger.
 
Många insekter, som till exempel gräshoppor, vårtbitare, och långhorningar producerar ljud på annat sätt: de stridulerar.

MY FOAM iS MY CASTLE!


Som larver lever spottstritar i ett egentillverkat skumhölje som skyddar mot både uttorkning och hungriga småkryp.
 
Skumhöljet,
som ibland kallas ormspott, grodspott eller gökspott, skapar de - på något inte helt klarlagt sätt - av luftblandade exkrementer.
Saven som spottstritar sätter i sig består till största delen av bara vanligt vatten. I början av tarmsystemet finns hos de flesta stritar en filtreringskammare och från den tar det mesta av vätskan en genväg genom kroppen och går direkt ut medan de tillvaratagna näringsämnena går vidare till magsäcken.

 
Gökspott?!
 
En tidig teori - som ska ha nedtecknats av Isidorus någon gång runt 600 - om ursprunget till ängarnas plötsliga spottsamlingar gick ut på att just göken varit där och lagt sina loskor. De små kryp som man inte kunde undgå att hitta i spottet om man var det minsta nyfiken förklarades raskt uppstå spontant ur gökens spott.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

 
ANDRA STRiTAR:
 
--> dvärgstritar
  > blågrön kärrstrit
  > rhododendronstrit
> sporrstritar
> kilstritar
 
ANDRA VÄXTSUGARE:
 
--> bladlöss
--> mjöllöss
> bladloppor
 
 
Insekterna i ordningen växtsugare är inte de enda som sticker in sin sugsnabel i växter och dricker. Bland skinnbaggarna (Heteroptera) finns många som lever av växter (andra är rovdjur och suger i sig diverse småkryp). Ibland räknas för övrigt växtsugare (Homoptera) och skinnbaggar (Heteroptera) som underordningar till ordningen halvvingar (Hemiptera).
Som andra växtsugare genomgår spottstritar en ofullständig förvandling; de har en hemimetabol utveckling med stadierna ägg, larv och imago.
 
Larverna genomgår flera stadier. I de senare stadierna börjar vingarna anas som fyra korta vingsäckar.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 

 


 
ANDRA LARVBOSTÄDER (några exempel):
 
--> galler
--> minor
--> nattsländornas hus
 
 
ANDRA iNSEKTER SOM HOPPAR BRA (fast inte alltid med benen) är - förutom andra stritar - t.ex:
 
loppor
--> hopprätvingar
--> hoppstjärtar
--> jordloppor
--> knäppare
 
 
 
 
ORDNiNG VÄXTSUGARE HOMOPTERA
UNDERORDNiNG     STRiTAR   Auchenorrhyncha
FAMiLJ         Spottstritar         Cercopidae
ARTER i SVERiGE             Alspottstrit
            
            
            
            
            
            
            
            Allmän spottstrit
            Aphrophora alni
            Aphrophora corticera
            Aphrophora costalis
            Aphrophora salicina
            Lepyronia coleoptrata
            Neophilaenus exclamationis
            Neophilaenus lineatus
            Neophilaenus campestris
            Philaenus spumarius
variant: överfamilj Cercopoidea, därunder två familjer - Cercopidae och Aphrophoridae - och samtliga tabellens arter placerade i Aphrophoridae.

 
 
ALLMÄNT om iNSEKTER
 
--> var har de fötterna? - insekters morfologi
--> allmänt om insekter