Vattenbi Ilyocoris cimicoides - foto och text. |
||||||||||
(c) I Ljungström AJ! |
En skinnbagge (iNTE ett bi/stekel) vid namnVattenbiIlyocoris cimicoidesnorska: vannrøveredanska: vandrøver engelska: saucer bug, creeping water bug franska: naucore commune, punaise d'eau tyska: schwimmwanze ca 14 mm Det är förstås aldrig bra att korsa en väg utan att se sig för! Är man dessutom en (huvudsakligen) vattenlevande insekt (och rätt sällan skådad skinnbagge (nej, den här insekten är inte en skalbagge!)) och dristar sig till att komma gående ut på en grusväg, på väg till ett svämskogsbälte utmed en mindre sjö, precis framför en uttråkad Homo sapiens med insektsfotograferande som intresse (& som inte sett ett småkryp på hela långa, kalla vårvintern), tja, då riskerar man att hamna i en glasburk... "Man kan bli vresig för mindre", anades vattenbiet muttra och gick till attack... Men för att ingen ska vara orolig över hur det gick för vattenbiet kan jag meddela att i glasburken hamnade vattenbiet högst tillfälligt. En stund senare släpptes vattenbiet ner i sitt svämskogsvatten. Och det (vattenbiet) befanns vid tillfället vara piggt, friskt och helt alert. Men, men... ett vattenbi låter sig inte infångas (hur temporärt det än är) utan att visa att det har en imponerande försvarsförmåga. Så, en sekundkort stund i en handflata på väg mellan grusväg och vattenfylld glasburk... Aj! Det känns när ett vattenbi ger sig på en! Ett bett/nyp av ett vattenbi känns lite mer (tja, enligt mig då, anekdotiskt alltså) än de stick man kan få av getingar (som jag aldrig någonsin (hur många de än varit åt gången) fått några som helst sviter av) som även de attackerar människor enbart i självförsvarande syfte. Vattenbin ser naturligtvis inte människor som bytesdjur, men de försvarar sig förstås om de känner sig lite trängda. Vem skulle inte göra det? Hursomhelst, när "attacken" avvärjts (medelst lätt fysiskt våld, dvs bortplockning) så fanns det inga spår av den (varken på mig eller på vattenbiet). Hos mig fanns inget synligt spår, ingen klåda, ingen sveda. I Sverige förekommer vattenbiet Ilyocoris cimicoides (som enda representant för sin familj) i södra delen av landet där det håller till i sötvatten med riklig vegetation, som t.ex. dammar, träsk och svämskogar. Majoriteten av världens vattenbin (Naucoridae) håller till i tropikerna. |
|||||||||
|
iNSEKTER (hexapoda = 6-fotingar) har som fullbildade (imagines) normalt tre par ben (till skillnad från t.ex. → spindeldjur (spindlar, lockespindlar, kvalster (t.ex. fästingar) och klokrypare), som har fyra par ben) men hos många insekter fungerar en del ben inte bara som gångben utan även (och ibland huvudsakligen eller endast) som t.ex.
Vattenbiets ben Det främre benparet hos vattenbiet är ombildat till ett par rejäla fångstklor (ungefär som hos t.ex. stavliknande vattenskorpion och klodyvel). Fast jämfört med den stavliknande vattenskorpionen ser vattenbiet ut som om det övertränat på nå't gym; frambenen är korta och kraftiga. Vattenbins mellan- & bakben är även de specialutrustade; försedda med "hårfransar" fungerar de som dugliga simben. Vattenbiet är, det svenska namnet till trots, iNTE något bi (som ju hör till gruppen steklar - Hymenoptera). Vattenbiet hör till skinnbaggarna (Heteroptera) och det har inte någon gadd, däremot har det, rovdjur som det är, kraftiga kloförsedda fångstframben och högst välfungerande mundelar. (Pilen på bilden ovan pekar på vattenbiets mundelar (rostrum).) Vattenbin är rovdjur och lever av diverse vattenlevande småkryp som t.ex. andra insekter, grodyngel och små fiskar. Bytesdjuren jagas aktivt (vattenbina kan simma riktigt flinkt) och fångas med frambensklorna. När bytet är infångat sticker (eller kanske snarare sågar och klipper 1) vattenbiet in sina mundelar, spottar ut lite matsmältningsvätskor (diverse enzymer) och sörplar sedan i sig födan. För sitt undervattensliv är vattenbiet beroende av ett förråd av syre. Syreförrådet (som det kan lagra under vingarna (dorsalt) och på undersidan av kroppen (ventralt)) måste vattenbiet regelbundet förnya uppe vid vattenytan. Några metoder för vattenlevande småkryp att förse sig med syre:
1 "The movement of the maxillary blades during sucking by typical water bugs (Nepa, Notonecta, Ilyocoris) is a combination of sawing and clipping (described on p. 33)." R. H. Cobben, Evolutionary Trends in Heteroptera. Part II. Mouthpart-Structures and Feeding Strategies, Systematic Biology, Volume 28, Issue 4, 1 December 1979 mer om... SKiNNBAGGAR i/på VATTEN Heteroptera Vattenskorpioner (Nepidae)  stavliknande vattenskorpion Ranatra linearis klodyvel Nepa cinerea skräddare Gerridae[mest aktuell som innehållsförteckning är menyn i ramen till vänster: klicka på SKiNNBAGGAR] |
||||||||||
Kortfattat om var
Vattenbi Ilyocoris cimicoides hör hemma
|
||||||||||
|
| ||||||||||