
Bromsar - Tabanidae |
|
|
Bromsar Tabanidae Flugorna i familjen bromsar - dit hör till exempel blinningar och regnbromsar - är alla ganska stora och en del arter i släktet Tabanus är riktigt stora; fäbromsen Tabanus bovinus kan t.ex. bli uppåt 25 mm från panna till bakkroppsspets och den liknande Tabanus sudeticus ska kunna bli ännu något större.
Bromsar är skickliga flygare. Det är faktiskt en broms som innehar insektsvärldens inofficiella rekord i snabbflygning. En ivrig hanne
av Hybomitra-art ska ha klockats för 145 (!) km i timmen under en Immelmannsväng - halv loop följd av halv roll - han använde sig av när han lurades förfölja en luftgevärskula (han lär ha trott att det var superhonan som ven förbi över huvudet).
Vanlig fäbroms Tabanus bovinus har - mer officiellt och bekräftat - klockats för cirka 60 kilometer i timman (fast han lär bli omflugen av en trollslända/mosaiktrollslända). |
Och så ger de sig då
på folk och fä och suger blod emellanåt... Om man inte är allergisk mot insektsbett (och det är det oerhört få som är) och blir stucken några gånger bygger kroppen upp ett försvar och sedan märker man absolut ingenting efter sticken, ingen klåda, ingen rodnad. Precis som hos andra tvåvingar (stickmyggor till exempel) så är det bara honorna som suger blod och det anses de göra därför att de behöver protein för att äggproduktionen ska fungera. Hannarna (och en del honor) äter bara - som så många andra fullbildade insekter - sådant som nektar och honungsdagg. I Sverige har man hittat runt 45 arter av bromsar fördelade på sju släkten. Mer om några av dem: ![]() Tabanus- och Hybomitra-arter ![]() ![]() > bromsägg ![]() Som andra tvåvingar har bromsar en holometabol utveckling med stadierna ägg - larv - puppa - imago. Bromsarnas ägg läggs på växter i fuktiga miljöer. Larvtiden tillbringar bromsar i vatten eller på fuktiga platser som fuktig jord, strandslam etc. Larverna är rovdjur som äter andra insektslarver och maskar. Andra småkryp som tillbringar larvtiden i vatten är t.ex. trollsländor, nattsländor, dagsländor, sävsländor och myggor av olika slag. |
||||||||||||||||
Många bromsarter har stora stiliga glänsande fasettögon som kan vara mönstrade med ränder, vågiga ränder eller fläckar i starka färger.![]() Bromsarna i släktet Hybomitra har håriga fasettögon (bl.a. de svartvita ögonen i högerkanten av bilden högst upp). Mellan fasettögonen sitter ett par kraftiga antenner [1 på bilden här nedanför] och en bit nedanför antennerna finns ett par palper [2]. Under palperna finns munnen med de stickande/skärande borsten som döljs av en stor underläpp när de inte används. |
|||||||||||||||||
![]() De flesta flugor har tvåflikiga fötter men bromsar har fötter med tre häftflikar. (Den här köttflugan, som har ovanligt stora fötter, har två häftflikar.)
Bromsarnas vingar har ett diskfält och tredje ribban är gaffelgrenad över vingspetsen (pilarna på bilden högst upp). De flesta bromsarter håller sina vingar utåtvinklade vid vila; arterna i släktet
Haematopota - regnbromsar - håller sina småfläckiga vingar taklagda över bakkroppen. På bakkroppen har flera bromsarter en "mittlinje" av trekantiga ljusa fläckar - en på varje bakkroppssegment. ![]() |
|||||||||||||||||
1758 beskrev Linné bl.a. de tre arterna Tabanus bovinus, Chrysops caecutiens och Haematopota pluvialis. Han placerade dem dock allihop i släktet Tabanus och kallade dem fäbroms, blindbroms och regnbroms Andra blodsugande tvåvingar: flugor ![]() myggor ![]() ![]() ![]() ![]() (En annan ökänd blodsugare är fästingen. Fästingar är inte insekter utan spindeldjur och närmare bestämt kvalster.) |
![]() FLER FLUGOR: Bromsar ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() fler flugor under rubriken TVÅViNGAR i menyn till vänster |
||||||||||||||||
![]() ![]() ![]() |
|||||||||||||||||
![]() |