BiLDER LADDAS...


Tvestjärtar - DERMAPTERA - foto och text.
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
Samtliga bilder är kraftigt förminskade & märkta.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se
Tvestjärtar - DERMAPTERA
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Tvestjärtar
DERMAPTERA
 
Insekterna i ordningen tvestjärtar är långsmala och oftast bruna till färgen, de har korta läderartade täckvingar (eller inga vingar alls), ofta ett par flygvingar som vid vila ligger hopvikta under täckvingarna, trådlika antenner, bitande mundelar och en karakteristisk "tång" längst bak.
 
Majoriteten av världens uppåt 1 800 (?) kända tvestjärtarter håller till i tropikerna. I Sverige finns fyra arter (plus någon tillfällig gäst då och då).
 
De flesta tvestjärtar är allätare. De kan tugga i sig sådant som späda växtdelar men sätter också i sig insekter som bladlöss och kan rent av göra större nytta som bladlusbekämpare än nyckelpigorna, enligt en del rapporter.
 
Tvestjärtar är huvudsakligen aktiva nattetid (det är då de stormar brevlådor!). Om dagen kan man hitta tvestjärtar som sitter och sover i buskar - gärna inkilade i någon bladrulle (med huvudet nedåt och tången käckt uppstickande) eller mellan två blad. Mest håller de kanske till på marken under stenar och annat; de gillar hursomhelst att ha det trångt och lågt i tak.
 
Däremot har de förstås inte något speciellt intresse för människoöron som man skulle kunna tro med tanke på vad de kallas på språk som danska (ørentvist), franska (perce-oreille) och (brittisk) engelska (earwig).
 


 
FÖRVÄXLiNGSRiSK?
 
Lite liknande - långsmala insekter med mycket korta täckvingar - är skalbaggarna i familjen kortvingar, men de saknar tvestjärtarnas tång.
 
VAD HAR DE TÅNGEN TiLL?
 
Tången verkar främst användas vid försvar och viftar man lite lätt med ett finger framför en tvestjärt så kan man också konstatera att den i alla fall försöker se lite skräckinjagande ut: ned med framkroppen, upp med bakkroppen, spreta med tången.
 
Vingförsedda tvestjärtar ska också använda tången när de vecklar ihop flygvingarna och paketerar dem under de korta täckvingarna. Av de arter som förekommer i Sverige är det dock bara liten tvestjärt som sägs flyga regelbundet.
 


 
Tvestjärtar genomgår en ofullständig förvandling; de har en hemimetabol utveckling med stadierna ägg, larv och imago.
 
Äggen läggs i jordhålor, under stenar och liknande och vaktas och sköts om av honan. Även de yngsta larverna vaktas och matas (!) - åtminstone hos en del arter - av honan.
 
Larverna ser ut ungefär som små vuxna och växer som alla andra insekter genom att ömsa huden när den blivit för trång (hormoner styr det hela). I de tidigare larvstadierna saknas vingar helt. Nyömsade tvestjärtar är vita.
 

 
 

Svenska tvestjärtar/ nyckel

(täckvingar/framvingar [B] och, i förekommande fall, synlig del av bakvingar [C] enligt förklaring till höger)
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
  1. Vanlig tvestjärt (bakvingar sticker fram)
  2. Skogstvestjärt (mkt korta täckvingar, inga bakvingar)
  3. Busktvestjärt
  4. Liten tvestjärt
(vetenskapliga namn i tabell längre ner)
 

 
 
Vanlig tvestjärt
Forficula auricularia copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
  1. Halssköld
  2. Täckvingar/framvingar
  3. Flygvingar/bakvingar (liten del av dem, större delen ligger under täckvingarna)
Under de läderartade täckvingarna [B] ligger bakvingarna hopvikta i en komplicerad vikning. Hos bl.a. vanlig tvestjärt (bilden ovan och nr 1 i nyckeln till vänster) täcks inte de hopvikta vingarna helt av täckvingarna utan en del av dem sticker ut som en trekant [C]. Den del av bakvingarna som syns vid vila är läderartad. Utvecklade är bakvingarna mycket större och till största delen membranartade med ribborna ordnade i ett solfjädersmönster.
 
En del arter har mycket små bakvingar och hos några saknas de helt.
 
Tecknad bild på tvestjärt med utvecklad vinge hos franska INRA (klicka på "Dermaptères (INRA)" ).
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Busktvestjärten
(bilden till vänster och nr 3 i nyckeln ovan) är minst av de svenska hjärtfotade tvestjärtarna. Ingenting av bakvingarna syns utanför täckvingarna. På bilden en hona. Honorna har 8 synliga bakkroppssegment (hannarna 10) och tänger där inre kanten av de båda skänklarna (cerci) är nästan parallella.
 
Hos hannarna är tångens skänklar mer böjda så att det bildas ett ovalt/runt mellanrum mellan dem när tången är stängd.
 
(Cerci av annat utseende hittar man även hos andra insekter, t.ex. silverfiskar och dagsländor)
 
Allmänt om insekternas morfologi.
 
TVESTJÄRTAR i Sverige - 2 familjer och 4 arter:
HjärtfottvestjärtarForficulidae nyckelNR
Vanlig tvestjärt Forficula auricularia (ca 1 cm utan tång)
1
Skogstvestjärt Chelidurella acanthopygia
2
Busktvestjärt Apterygida media
3
DvärgtvestjärtarLabiidae/Spongiphoridae
Liten tvestjärt Labia minor (4-6 mm utan tång)
4
En annan benämning som förekommer istället för Labiidae är Spongiphoridae. Det finns också gott om synonymer när det gäller artnamnen. I Chinery, Insekter i Europa - där f.ö. alla "svenska arter" finns med - används t.ex. Apterygida albipennis ist.f. Apterygida media

Sidan gjordes av
 
copyright I Ljungström
 
I Ljungström
 

 
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se