Skalbaggar - Coleoptera

lysmaskar snäckbaggar flugbaggar knäppare halvknäppare trubbknäppare småknäppare vinterbaggar sandstrandsbaggar allätarbaggar halsrandbaggar slambaggar gyttjebaggar klotbaggar palpbaggar savbaggar stumpbaggar spolkortvingar vattenbrynsbaggar fjädervingar sumpbaggar mycelbaggar dvärgkulbaggar platthöftbaggar mjukbaggar mossbaggar knotbaggar bladhorningar ekoxbaggar flatbaggar brokbaggar borstbaggar kullerglansbaggar glansbaggar varvsflugor gråbaggar glattbaggar asbaggar kortvingar storkortvingar smalkortvingar brednoskortvingar ögonkortvingar brokkortvingar åsryggbaggar klubbhornsbaggar åtelkortvingar stinkkortvingar droppbaggar grävkortvingar bastkortvingar barkkortvingar bäckbaggar öronbaggar lerstrandbaggar strandgrävbaggar rödvingebaggar gångbaggar rovbarkbaggar svampklotbaggar svampbaggar nyckelpigor smalplattbaggar plattbaggar ritsplattbaggar fuktbaggar långbaggar skinnsvampbaggar brunbaggar långhorningar bladbaggar tornbaggar kulbaggar barrlusbaggar almsavbaggar ängrar kapuschongbaggar trädsvampborrare barkbaggar vedsvampbaggar plattkäkbaggar dubbelklobaggar svartbaggar kamhornsbaggar sotsvampbaggar trägnagare praktbaggar slemsvampbaggar trädsvampbaggar blombaggar barkplattbaggar kardinalbaggar skuggbaggar punktbaggar mögelbaggar dynsvampbaggar hallonängrar borstkortvingar trådhornskortvingar småkortvingar trädbasbaggar ögonbaggar kvickbaggar oljebaggar vattentrampare grävdykare dykare virvelbaggar plattnosbaggar barrblomvivlar ristbaggar jordlöpare bredhöftlöpare hakbaggar rullvivlar spetsvivlar svampätarbaggar vivlar

COLEOPTERA - skalbaggar Mer om skalbaggar hittar du under rubriken SKALBAGGAR i menyn till vänster! För muspekaren över plustecknet.
DET VETENSKAPLiGA NAMNET:	COLEOPTERA kommer från grekiskans: koleon = svärdsslida; fodral ptera = vingar och syftar på skalbaggarnas hårda framvingar (täckvingarna). Under dem finns hos de allra flesta ett par tunna bakvingar. På bilden här nedanför gör sig en tordyvel klar för start.
STADiER:	HOLOMETABOL UTVECKLiNG 'olos (holos) = hel metabolä = förvandling ===> fullständig förvandling ägg -> larv -> puppa -> vuxen På bilden ägg av nyckelpiga.
LARVER:	En del skalbaggslarver saknar fötter helt men de flesta har tre par bröstfötter. På bilden en larv av den vanliga sjuprickiga nyckelpigan. Under sin hungrigaste period kan nyckelpigelarven sätta i sig över hundra bladlöss om dagen. När larven vuxit klart är det dags för den att förpuppas. Larven på bilden har satt fast bakdelen vid bladet inför förpuppningen.
MATVANOR:	De flesta skalbaggar äter olika växtdelar (rötter, blad etc). Andra är rovdjur som äter allehanda småkryp som insektslarver och fästingar, en del äter möbelträ och takbjälkar, andra äter papper, somliga föredrar svamp medan andra glupskt sätter i sig döda djur - tagel, päls eller kött - och en och annan föredrar spillning. Kort sagt så finns det nästan ingenting som det inte finns åtminstone en skalbaggsart som äter! Precis som många andra småkryp fungerar även "skadedjuren" bland skalbaggarna normalt som renhållningsarbetare, men om de hamnar på fel ställe, börjar röja bort saker och ting som man gärna vill ha kvar (typ takbjälkar och ylletröjor!) och får härja fritt för länge kan de ställa till med skada: husbockarnas larver kan genom sitt ätande borra sönder bjälklag och pälsängerlarverna kan gnaga hål i ylletröjor och beta i sig pälsar och brödpenslar. Det finns också en hel del skalbaggar som är rovdjur och jagar andra småkryp. Nyckelpigorna hör till bladlössens och sköldlössens fiender; både som larver och som imagines (fullbildade) äter de bladlöss med god aptit. Flugbaggar och jordlöpare hör också till de skalbaggar som lever som rovdjur. I jordlöparmagar har man till exempel hittat rester av fästingar. Precis som hos andra insekter är det främst larverna som står för ätandet - det är under larvstadiet som tillväxten sker - och många fullbildade skalbaggar nöjer sig med sådant som pollen och nektar.
VAD GÖR DE OM ViNTERN:	Skalbaggar övervintrar normalt som larver eller vuxna. Bl.a. nyckelpigorna övervintrar som fullvuxna. En del skalbaggar övervintrar som fullbildade i sina puppkamrar inne i den trädstam där de levt som larv.
UNDERORDNiNGAR:	4 456 (97) arter i Sverige Tre underordningar: Adephaga rovskalbaggar (gr. adäfagos = glupsk; fagein = äta) 533 (20) i den här underordningen hittar man bl.a. de pigga och snabbspringande jordlöparna och de vattenlevande dykarna och virvelbaggarna. Polyphaga allätarbaggar 3923 (77) de allra flesta skalbaggar hör hemma i underordningen allätarbaggar. Hit hör t.ex. nyckelpigor, långhorningar (som videbock, blombock och lövträdlöpare) och bladhorningar, bladbaggar och flugbaggar. Myxophaga svampätarbaggar 1
NÅGRA FAMiLJER:	Adephaga rovskalbaggar 533 (20) En representant för familjen Carabidae - sandjägare och jordlöpare - är den gröna sandjägaren Cicindela campestris. Den inte bara löper snabbt på jorden utan den flyger dessutom bra med en snabb take-off. Den väljer ofta att snabbt flyga undan en meter eller två hellre än att kila in och gömma sig under någon sten eller spela död. Den här skalbaggen kan man se från tidig vår. Ungefär 15 mm lång är den om man räknar bort antennerna. En del jordlöpare rör sig lika flinkt i träden. Här tar en Calosoma inquisitor en paus i larvjakten för att göra sig osynlig för kameran. Helt osynlig känner den sig nu inte och strax, när kameravinkeln justeras en aning, kommer den att praktisera försvarstaktiken "fall-död-ner". På svenska heter arten mindre larvmördare. Danskarna vill inte riktigt gå in på vad den gör med larverna utan kallar den lille pupperøver. Jordlöparna äter inte bara insektslarver, de hör också till de småkryp som äter fästingar. Polyphaga allätarbaggar 3923 (77) Ser ut som - tja, inte helt olik i alla fall - och beter sig - åtminstone då och då - som en humla gör Trichius fasciatus som på svenska flyger under det passande namnet humlebagge. Den hör till de 91 svenska medlemmarna av familjen bladhorningar - Scarabaeidae. Här sitter ett exemplar och äter på kråkklöver. 12-13 mm lång. ANDRA BLADHORNiNGAR tordyvel trädgårdsborre fransdyngbagge kastanjeborre Det ska finnas omkring 90 arter av familjen knäppare Elateridae i Sverige. De långsmala knäpparna är lätta att känna igen på två sätt: antingen kan man titta på halsskölden som är utdragen till två spetsar baktill eller också kan man utföra knäpptestet genom att helt lätt hålla ett finger mot täckvingarna. Då "knäpper" de flesta knäppare. Om en knäppare hamnar på rygg kan den använda denna hoppmekanism för att komma på benen igen. På bilden en hanne av arten kamhornad knäppare - Ctenicera pectinicornis. Ca 15 mm. ANDRA KNÄPPARE rödaxlad lundknäppare vanlig ögonknäppare Athous haemorrhoidalis virvelhårig tallknäppare kamhornad knäppare Anostirus castaneus halvsvart rödrock Med 49 arter i Sverige är flugbaggarna inte någon av de större skalbaggsfamiljerna. Däremot hör de till de skalbaggar man oftast ser; ett antal flugbaggar finns säkert på en blomma nära dig. På bilden en Cantharis livida som på bästa flugbaggsmanér klänger omkring i växtligheten. Ca 13 mm lång. FLER FLUGBAGGAR: Malthininae Malthininae Cantharinae "prästbagge"/liten flugbagge Cantharis figurata Av kardinalbaggar - Pyrochroidae - finns det bara 2 arter i Sverige. På bilden kardinalbaggen Pyrochroa coccinea. Ca 16 mm Den andra arten finns här. Malachidae blåsbaggar Nyckelpigor Coccinellidae 7-prickig nyckelpiga 1 7-prickig nyckelpiga 2 puppa 14-prickig nyckelpiga 19-prickig nyckelpiga Njurfläckad nyckelpiga Coccinula 14-pustulata Ljusstreckad nyckelpiga 10-prickig nyckelpiga 22-prickig nyckelpiga 11-prickig nyckelpiga 14-fläckig nyckelpiga Hitta rätt nyckelpiga - småbilder Tre prickar på varje täckvinge och en prick som sitter tvärs över har den vanliga sjuprickiga nyckelpigan. Prickarna har förstås ingenting med ålder att göra. Däremot har flera av nyckelpigorna (66 arter i Sverige) namn efter hur många prickar de kan visa upp. Tjugotvå svarta prickar på gul botten har den 22-prickiga nyckelpigan Psyllobora vigintiduepunctata. Ca 5 mm. Ögontecknad nyckelpiga Anatis ocellata. Ca 7-9mm. Vivlar Vivlarna på bilden är ca 3 mm långa om man inte räknar trynet eller snytet. Fast det är inte särskilt långt på just det här paret; det finns vivlar med snyten som är lika långa som kroppen. I spetsen av snytet sitter munnen och lite längre bak sitter antennerna. FLER ViVLAR: > liten jordgubbsöronvivel Otiorhynchus ovatus > ögonvivel Strophosoma capitatum > ögonvivel Strophosoma melanogrammum > Tachyerges salicis > större tallvivel Pissodes pini > Tapeinotus sellatus Familjen bladbaggar - Chrysomelidae - representeras av 303 arter i Sverige. Dit hör t.ex. sävbaggarna Donaciinae. Som larver lever sävbaggarna under vatten vid foten av vattenväxter. Värdväxten fungerar både som matförråd och som syrgastub. Larverna andas genom att sticka in två andningsrör i växten. ANDRA BLADBAGGAR albladbagge Agelastica alni aspglansbagge Chrysomela populi aspglansbagge - puppa pilglansbagge Phratora vitellinae hårig videbagge Galerucella lineola Gonioctena decemnotata näckrosbladbagge Galerucella nymphaeae säckbagge Clytra quadripunctata renfanebagge Galeruca tanaceti rapsjordloppa Psylloides chrysocephala (jo, det är faktiskt en skalbagge!) FLER SKALBAGGAR (mest aktuell som innehållsförteckning är menyn till vänster) Ängrar Tjuvbagge Dykare SÖK efter SKALBAGGAR Allmänt om insekter - text Holometabol utveckling Morfologi
BiLDERNA:	På bilden högst upp en lövträdlöpare Rhagium mordax. Lövträdlöparna hör till familjen långhorningar Cerambycidae.
KÄLLOR:	Uppgifterna om antal arter kommer från Sveriges Entomologiska Förenings hemsida. Uppgiften om nyckelpigans ätande kommer från Fältbiologernas Knuffa för insekter, 1986.
TEXT & FOTO	Sidan gjordes av I Ljungström Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen. Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten. COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen www.entomologi.se