iNSEKTER

Ordet insekter, eller iNSECTA - den vetenskapliga beteckningen på klassen - kommer från latinets insectum med ursprunglig betydelse något inskuret och syftar på insekternas tydligt uppdelade kropp. Ordet entomologi - läran om insekterna - kommer från grekiskans entomos som betyder "skuren i bitar" och logos som betyder ord. De flesta insekter har som fullbildade sex gångben (till skillnad från bl a spindeldjuren som har åtta) och är alltså sexfotingar eller hexapoda. Ordet hexapoda kommer också från grekiskan: 'ex (hex)=sex och pous=fot (ordstam: pod).
Insekterna utgör omkring 80% av alla kända land- och sötvattenlevande djurarter. Det finns insekter med en kroppslängd av bara någon tiondels millimeter. Till de längsta hör vandrande pinnar som kan bli ca 30 cm långa.

iNSEKTER: morfologi

Insekter har tre tydligt åtskilda kroppsdelar:

• huvud (caput)
• mellankropp (thorax)
• bakkropp (abdomen)

BiLDViSNING: iNSEKTER: morfologi (eller klicka på "iNSEKTERS MORFOLOGI" när sidan laddats; för muspekaren över orden så markeras den delen på fotot).

insekter: sex ben och vingar

De flesta fullbildade insekter har tre par gångben som utgår från mellankropppen. Hos en del insekter, som till exempel vattenskorpionerna (2 arter i Sverige, hör till skinnbaggarna) är frambenen omvandlade till gripredskap. Andra insekter som lever i vatten har ben som fungerar som simredskap.
 
Vårtbitarna har sina öron på frambenen. Mer om vårtbitare och gräshoppor och bilder på öronen.
 
De flesta insekter har som fullbildade dessutom ett eller två par vingar. Framvingarna är fästa på insekternas mellersta mellankroppssegment, bakvingarna på det tredje och sista.

Vingarna ser olika ut hos olika insekter. Hos insekter som flugor och myggor (tvåvingar) är det bakre vingparet ombildat till ett par svängkolvar, hos vridvingarna är det det främre vingparet som ersatts av ett par svängkolvar, hos skalbaggarna är framvingarna mer eller mindre hårda och fungerar som täckvingar och hos insekter som bärfisar och skräddare (båda familjer inom insektsordningen skinnbaggar) är inre hälften av framvingarna läderartad medan den yttre består av ett tunt membran (bild finns på första sidan om skinnbaggar)
 
Hos många insekter är fram- och bakvingar sammankopplade med en liten "hakanordning"och båda vingarna rörs samtidigt och i samma riktning. Andra insekter som t ex trollsländorna kan tack vare speciella vingmuskler röra sina fram- och bakvingar oberoende av varandra.
 

huvud - caput

Insekter har ett huvud som består av flera sammanvuxna segment. På huvudet sitter normalt

• antenner
• ögon
• mundelar

huvud: antenner

Insekternas antenner kan se ut på många olika sätt, trådlika, klubblika, kamlika, fjäderlika eller plymartade till exempel. En del insekter, som till exempel ollonborren och den vanliga tordyveln, har en "knippe blad" i spetsen av sina antenner.
 
En del insekter, som till exempel vårtbitare och gräshoppor, har sina antenner placerade på fronsen (i pannan), andra har sina vid sidan av munskölden (clypeus). Hos de flesta vivlar sitter antennerna mitt på det långa snytet.
På insekternas antenner finns bland annat känsel-, doft- och smakorgan. Bl a fjärilar använder sina antenner till att dofta sig fram i tillvaron; det finns fjärilar som kan uppfatta svaga dofter på flera kilometers avstånd.
 
De olika sinnesorgan som finns på insekters antenner sitter oftast i små hår på antennernas yta. Flest hårstrån används av luktsinnet; det kan finnas tiotusentals på en enda antenn.

huvud: ögon

Många insekter har både två sammansatta fasettögon och 1-3 punktögon (oceller) som ofta är placerade mellan fasettögonen. Hos de egentliga trollsländorna, som hör till de insekter som ser bäst, kan fasettögonen bestå av upp till 30 000 enskilda fasetter (ommatider).

huvud: mun

Insekters munnar består av flera delar:

• överläpp (labrum)
• ett par överkäkar (mandibler)
• ett par underkäkar (maxiller)
• underläpp (labium)

På insekternas underkäkar och underläpp sitter normalt ett par ledade, oftast trådlika, palper (maxillärpalper och labialpalper). På palperna sitter normalt insektens smaksinne.
Hos insekter med bitande mundelar som till exempel trollsländor, skalbaggar och gräshoppor kan man tydligt urskilja dessa mundelar medan de hos andra inskter med sugande/stickande mundelar har ombildats och vuxit samman till sugrör mm. Jämför till exempel käkarna hos en skalbagge och sugröret hos skinnbaggar, flugor - myggor (tvåvingar) och fjärilar.
 
Urinsekterna hoppstjärtar (COLLEMBOLA), trevfotingar (PROTURA) och larvborstsvansar (DiPLURA) har sina mundelar placerade inne i huvudet och kallas entognatha. (ordförklaring)

mellankropp (thorax)

Insekters mellankropp kan delas in i tre delar

• prothorax (närmast huvudet)
• mesothorax
• metathorax (närmast bakkroppen)

Hos de insekter som har vingar sitter det främre paret på mesothorax och det bakre på metathorax.
 
Det finns insekter - bl a guldögonslända - som har hörselorgan på vingarna.
 
De flesta insekter har tre par gångben. Frambenen utgår från insektens prothorax, det mellersta benparet utgår från mesothorax och bakbenen från metathorax.

bakkropp (abdomen)

Insekter har en bakkropp (abdomen) som består av flera rörliga segment, där vart och ett är försett med en ryggplåt (tergit) och en bukplåt (sternit). Mellan dessa kitinplåtar är huden tunn och elastisk. Titta till exempel på en mätt och uppsvälld mygghona (BiLD).

Hos många insekter, till exempel gräshoppor och trollsländor, är de flesta andningshålen, spiraklerna, där andningsrören, trakéerna, mynnar, placerade längs bakkroppens sidor. (bild)

En del insekter har under larvstadiet i vatten trakégälar på bakkroppens sidor. Flicksländelarven har tre bladformade gälar i bakkroppsspetsen.

Och så finns det faktiskt insekter som har öron på bakkroppen: hos gräshopporna sitter öronen på båda sidorna av bakkroppens första segment. (Bild på öronen finns på första sidan om hopprätvingar (gräshoppor, vårtbitare och syrsor).

iNSEKTER: skelett

Insekter har inget inre skelett utan skelettet utgörs av den förstärkta huden, man brukar tala om ett ledat hudskelett som är bildat av bildat av kitin.

 

Sidan gjordes av
 

 
I Ljungström
 
iljflowsim.se
 
Allt material på entomologi.se skyddas av upphovsrättslagen.
Inget material får användas utan tillstånd från innehavaren av upphovsrätten.
COPYRiGHT I Ljungström, ilj@flowsim.se
 
 
Den här sidan hör hemma i ett ramsystem på adressen
www.entomologi.se