Fjädermyggor - Chironomidae

copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

Fjädermyggor
Chironomidae
 
Fjädermyggorna är en av de största familjerna bland tvåvingarna, både om man tänker på antalet individer och antalet arter. I Sverige har man hittat strax över 500 arter; i världen ska det finnas fler än 10 000 arter.
 
copyright I Ljungström, ilj@flowsim.se

Fjädermyggor
är små, från ett par millimeter upp till någon dryg centimeter, de har en lång smal bakkropp, en välvd mellankropp och ett par vingar som hålls parallellt med bakkroppen vid vila. De har långa ben och håller gärna frambenen upplyfta och framåtriktade när de vilar. Hannarnas antenner är stora, yviga och fjäderlika.
 
Fjädermyggor har ingen sugsnabel de kan stickas med (som stickmyggorna) och suger inte blod. De fullbildade fjädermyggorna gör inte så mycket mer än svärmar, parar sig och lägger ägg.
 
Hos fjädermyggor är det de plymprydda hannarna som står för dansandet, de flockas i stora svärmar där de "sjungande" väntar på att honor ska flyga in. Det är inte alla arter som svärmar - bl.a. avstår de arter som håller till i riktigt kalla trakter visligen från att ödsla energi i onödan och hos en del arter saknas hannar helt och fortplantningen sker partenogenetiskt.
 
Bland svärmande tvåvingar är det inte alltid hannarna som dansar, hos flera arter av dansflugor är det honorna som driver omkring i stora svärmar och väntar på att hannar - försedda med bröllopsgåvor! - ska komma flygande.
 
Fjädermyggorna på bilderna är av olika arter och varierande storlek (2-10 mm långa). Flera av dem demonstrerar den typiska fjädermyggposen med de långa frambenen upplyfta. Det som möjligen ser ut som grässtrån är för övrigt tallbarr.
 
2


50 000/m2?!
 
Sött vatten, bräckt vatten, salt, surt eller alkaliskt? Rejält kallt eller 50 grader varmt? Det verkar finnas fjädermygglarver som trivs i de flesta miljöer. Det finns arter som kan överleva torka, arter som tål långa perioder av "nedfrysning" och några få arter kan t.o.m. leva i havsvatten.
 
En del larver är rovdjur, andra lever mera fredligt av multnande organiska ämnen. Några lever som kommensaler och en och annan art har larver som lever som parasiter.
Många larver lever i rör - flyttbara, fästade vid växter eller nedgrävda i bottenslammet - som de tillverkar på varierande sätt. Några spinner fångstnät inne i sina rör och fångar med hjälp av dem sådant som alger och bakterier. En del larver gör minor i blad av vattenväxter).
 
Och det kan man dra nytta av, rapporteras det från bl.a. Florida, där vattnen tydligen håller på att växa igen av förrymda (!?) "Old World" akvarieväxter och hoppet nu står till just en fjädermygga. Arten tillbringar sin larvtid som bladminerare på vattenväxter och verkar med sin bladgnagande verksamhet kunna hålla Hydrillans vilda växande under kontroll.
 
Fjädermyggornas larver är långsmala och masklika och försedda med ett par larvfötter längst fram och ett par längst bak. De kan vara gulaktiga, gröna eller röda. Röda fjädermygglarver har till skillnad från de flesta insekter hemoglobin i blodet och klarar därmed av att leva i särdeles syrefattiga miljöer.
 
När larverna vuxit klart förpuppas de och inför kläckningen stiger pupporna upp till ytan där den fullbildade och flygfärdiga myggan tar sig ut ur puppskalet.
 
Och på botten samlas de gamla avlagda larvskalen som minnen av svunna somrar... och av hur varmt det var!
 
Man kan faktiskt använda de temperaturberoende fjädermygglarvernas gamla urvuxna huvudkapslar - de bevaras väl, finns i otroliga mängder och duger för artbestämning - till att studera klimatförändringar. Man tar upp en pelare sediment från botten av någon sjö i taigatrakter och ser efter vilka fjädermyggsarter som lämnat sina huvudkapslar vid sjön under olika perioder.
 


 
UTVECKLiNG
Som andra tvåvingar har fjädermyggor en holometabol utveckling med stadierna ägg, larv, puppa och imago. De flesta fjädermyggarter lägger sina ägg i vatten där de bildar klumpar eller långa geléartade band.

 
 
FLER MYGGOR:
 
  -> fjärilsmyggor
  -> fönstermyggor
  -> sorgmyggor
  -> hårmyggor
  -> stickmyggor/myggbett
    -> stickmyggor/Culicinae
  -> svidknott
  -> knott
  -> harkrankar
 

 

 
ORDNiNGTvåvingarDiPTERA
UNDERORDNiNG   Myggor   Nematocera
FAMiLJ      Fjädermyggor      Chironomidae

 
 
 
  -> allmänt om insekter
  -> holometabol utveckling
  -> insekternas morfologi